humanu

De Wikcionariu

Asturianu[editar]

Pronunciación y silabación: [ uˈma.nu ]
Etimoloxía: Del llatín humanus.

Sustantivu[editar]

singular masculín humanu, femenín humana; plural masculín humanos, femenín humanes

  1. Creatura viva que pertenez a la especie humana, de nome científicu Homo sapiens.
  2. Individuu machu de la especie humana, ser humanu machu.

Sinónimos

Pallabres rellacionaes

Traducciones y equivalencies[editar]

Axetivu[editar]

singular masculín humanu, femenín humana, neutru humano; plural masculín humanos, femenín humanes

  1. Propio del ser humanu, de la humanidá.
  2. Que tien una actitú bona y piadosa.

Pallabres rellacionaes

Traducciones y equivalencies[editar]

Pronome[editar]

  1. Naide.
    Nun hai humanu qu'entienda les tos esplicaciones.

Usu

  • Úsase namái tres d'un verbu negáu.

Sinónimos

Referencies[editar]

  • Diccionariu de la Llingua Asturiana; Academia de la Llingua Asturiana, 2000, Uviéu; ISBN: 84-8168-208-X. Versión on-line.