sarracena

De Wikcionariu

Asturianu[editar]

Pronunciación y silabación: [ sa.raˈθe.na ]

Sustantivu[editar]

singular femenín sarracena, masculín sarracenu ; plural femenín sarracenes, masculín sarracenos

  1. (Mitoloxía y relixón) Persona que practica l'islam, el mahometismu.

Sinónimos

Pallabres rellacionaes

Usu

  • Úsase sobre too en términos históricos, na dómina medieval.

Traducciones y equivalencies[editar]

Forma d’axetivu[editar]

  1. Forma femenina singular de sarracenu.


Español[editar]

Pronunciación y silabación: non seseante [ sa.raˈθe.na ]; seseante [ sa.raˈse.na ]

Sustantivu[editar]

singular femenín sarracena, masculín sarraceno; plural femenín sarracenas, masculín sarracenos

  1. (Mitoloxía y relixón) Sarracena, musulmana.

Sinónimos

Forma d’axetivu[editar]

  1. Forma femenina singular de sarraceno.


Gallegu[editar]

Pronunciación y silabación: [ sa.raˈθe.na ]; seseante [ sa.raˈse.na ]

Sustantivu[editar]

singular femenín sarracena, masculín sarraceno; plural femenín sarracenas, masculín sarracenos

  1. (Mitoloxía y relixón) Sarracena, musulmana.

Sinónimos

Forma d’axetivu[editar]

  1. Forma femenina singular de sarraceno.


Portugués[editar]

Pronunciación y silabación: [ sɐ.rɐˈse.nɐ ]

Sustantivu[editar]

singular femenín sarracena, masculín sarraceno; plural femenín sarracenas, masculín sarracenos

  1. (Mitoloxía y relixón) Sarracena, musulmana.

Sinónimos

Forma d’axetivu[editar]

  1. Forma femenina singular de sarraceno.