romana

De Wikcionariu
Mira tamién: română

Asturianu[editar]

Pronunciación[editar]

  • [ roˈma.na ]
(rexistru)

Sustantivu (1)[editar]

singular femenín romana, masculín romanu ; plural femenín romanes, masculín romanos

  1. (Xentiliciu) Habitante de la ciudá italiana de Roma.
  2. (Xentiliciu), (Historia) Habitante de la Roma antigua o del imperiu romanu.

Pallabres rellacionaes[editar]

Traducciones y equivalencies[editar]

Una romana.

Sustantivu (2)[editar]

femenín singular romana; plural romanes

  1. (Botánica), (Gastronomía) Aparatu pa pesar, de dos brazos desiguales, nún cuelga lo que se va pesar, y nel otru van poniéndose peses gradualmente pa calcular el pesu.

Pallabres rellacionaes[editar]

Traducciones y equivalencies[editar]

Forma d’axetivu[editar]

  1. Forma femenina singular de romanu.

Referencies[editar]

  • Diccionariu de la Llingua Asturiana; Academia de la Llingua Asturiana, 2000, Uviéu; ISBN: 84-8168-208-X. Versión on-line.