madre

De Wikcionariu

Asturianu[editar]

Pronunciación y silabación: [ ˈma.ðɾe ]
Etimoloxía: Del llatín mater.

Sustantivu[editar]

femenín singular madre; plural madres

  1. (Parentescu) Fema (persona o animal), que tien o tuvo fíos.
  2. (Cristianismu) Muyer relixosa con dalguna dignidá, monxa con xerarquía nel so conventu.
  3. (Anatomía) Cavidá del aparatu reproductor femenín au se desarrolla'l fetu hasta la nacencia.

Sinónimos[editar]

Pallabres rellacionaes[editar]

Traducciones y equivalencies[editar]

Referencies[editar]

  • Diccionariu de la Llingua Asturiana; Academia de la Llingua Asturiana, 2000, Uviéu; ISBN: 84-8168-208-X. Versión on-line.

Español[editar]

Pronunciación y silabación: [ ˈma.ðɾe ]
Etimoloxía: Del llatín mater.

Sustantivu[editar]

femenín singular madre; plural madres

  1. (Parentescu) Madre, ma.

Pallabres rellacionaes[editar]

Referencies[editar]

  • Diccionario de la Real Academia Española; Real Academia Española, 2014, 23ª edición ISBN: 9788467041897. Versión on-line.

Gallegu[editar]

Pronunciación y silabación: [ ˈma.ðɾe ]
Etimoloxía: Del llatín mater.

Sustantivu[editar]

femenín singular madre; plural madres

  1. (Parentescu) Madre, ma (forma de respeutu).

Sinónimos[editar]


Italianu[editar]

Pronunciación y silabación: [ ˈma.dre ]

(rexistru)

Etimoloxía: Del llatín mater.

Sustantivu[editar]

femenín singular madre; plural madri

  1. (Parentescu) Madre, ma.

Pallabres rellacionaes[editar]